Nyhetsbrev

Nyhetsbrev TRÄ 2016 nr 4 2015. Epp Lankots om meningen med hållbar arkitektur – ”Tekniska innovationer som balanserar sociala, kulturella och humanistiska värderingar”

 

En av jurymedlemmarna i Nödvändighetens arkitektur är Epp Lankots, estländsk arkitekturhistoriker, vars huvudsakliga forskningsområde är hemmiljö under 1900-talet, som en plats där moderniteten blev synlig.

 

Vad kommer du att bidra med i juryarbetet?

–Jag tror att jag har mycket kompetens när vi diskuterar efterkrigstidens bostadsområden där modernistiska idéer ska omarbetas.

 

Vad innebär hållbar arkitektur för dig?

–Tekniska innovationer som balanserar sociala, kulturella och humanistiska värderingar.

 

Hur ser urbaniseringen ut i framtiden och kommer den att fortsätta?

–Urbaniseringen är en ständigt pågående process. Det finns platser i världen där flera generationer vuxit upp med vetskapen om urban civilisation som den enda. För dem betyder stadslivet bokstavligen ”liv på jorden”.

 

Urbaniseringen sker i en sådan snabb takt att landsbygden tros bli avfolkad. Men kanske kommer det att uppstå en motrörelse, en massflytt av människor till landet?

–Jag tror inte att det kommer att bli någon massinflyttning av människor till landsbygden de närmaste hundra åren.

 

Hur tror du att våra städer och samhällen ser ut om hundra år?

–Med tanke på att hälften av världens befolkning redan lever i städer så antar jag att den största utmaningen under de kommande 100 åren kommer att vara hur vi ska hantera de sociala effekterna på samhället.

 

Nyhetsbrev TRÄ 2016 nr 3 2015. Inge Vestergaard om arkitektens möjligheter att rita bort eventuell segregation – ”Genom en holistisk design och genom att införliva önskningar från dem som ska bo i byggnaden” 

 

I manifestet Nödvändighetens arkitektur är ANSVARSFULLHET nästan ett mantra. En av våra jurymedlemmar, Inge Vestergaard, lektor vid Aarhus Arkitektskola, Danmark, anser att efterkrigstidens byggnader måste förändras på just detta sätt – ansvarsfullt och varsamt – och detta kommer att förändra de historier som byggnaderna tidigare berättat för oss. Genom kunskap och forskning kan vi erbjuda alla människor en högre levnadsnivå.

 

Vad betyder hållbar arkitektur för dig?

– Hållbar arkitektur är den som erbjuder optimalt skydd, tillfredsställer människors behov, samtidigt som den tar hänsyn till det estetiska. Med andra ord: arkitektur som balanserar mellan natur och kultur.

 

Finns det någon av de fem delarna i manifestet som du särskilt skulle vilja lyfta fram?

– Kravet på ansvarsfullt är det mest visionära i manifestet till Nödvändighetens arkitektur. Det krävs att vi alla tänker på vårt ansvar gentemot naturen.

 

Vilka metoder och verktyg finns för att optimera renoveringen av efterkrigstidens byggnader?

– Hållbar transformation innefattar ett komplex av aspekter så som det arkitektoniska arvet, brukarmedverkan, sociala och tekniska aspekter, komfort och byggnadsfysik och ekonomi. Det är en utmaning att införliva och säkra demokratiska utvecklingsprocesser i utformningen, liksom uppgradering av både hälsa och värde för de människor som bor i dessa områden.

 

Hur tror du att vi bor och lever om 100 år?

– Inom resursförvaltning finns redan kunskap om hur man bäst minskar det resursslöseri som produceras i vårt samhälle. Men hur värderas en cirkulär ekonomi av medborgare och politiker, och finns det en vilja att öka cirkulär ekonomi?

 

Nyhetsbrev TRÄ 2016 nr 2 2015. Erik Stenberg, om miljonprogrammet – ”I princip förespråkar ingen rivningar längre och den sociala hållbarheten framträder allt starkare”          

 

I inbjudan till Nödvändighetens arkitektur beskrivs att ett huvudområde för denna upplaga av tävlingen är förbättringen av bostadsområden byggda på 1960 och 1970-talen. En av jurymedlemmarna är Erik Stenberg, arkitekt och lärare på KTH i Stockholm, som har arbetat med miljonprogrammen under 15 år och har stor kunskap om dessa.

 

Hur ser du på miljonprogrammets bostäder?

–Husen byggdes flexibla. Det går lätt att bygga om från tvåor till treor och så vidare. Lägenheterna är välplanerade, håller hög standard och stommarna står i 50, kanske 100 år till. Det är inget låg-kvalitets-bygge som i andra delar av Europa.

 

Har synen på områdena förändrats över tid?

–Ja! I princip förespråkar ingen rivningar längre och den sociala hållbarheten framträder allt starkare. För femton år sedan saknades det också exempel på hur ombyggnader kunde ta tillvara lokala kunskaper. Nu finns det flera goda exempel.

 

Är det en bra idé att i dessa tider av bostadsbrist upprepa miljonprogrammet?

–Nej, men det finns mycket att lära från hur Sverige hanterade bostadsbristen från 1930- till 1970-talet.

 

Hur tror du att det ser ut i världen om 100 år?

–Jag tror samhället är globaliserat, välbyggt och generöst.

 

Nyhetsbrev TRÄ 2016 nr 1 2015. Claes Caldenby om arkitekturens utmaningar i relation till flyktingströmmarna – ”Utmaningen är att se konstruktivt och ta vara på invandringen som en möjlighet”

 

En av huvudinriktningarna i tävlingen om Nödvändighetens arkitektur, som skickats ut är flexibla bostäder för nya boendeformer. Det önskemålet för 2016 framhävdes av juryn 2013, där Claes Caldenby var ordförande, vilket han även är 2016.

 

Vilka förväntningar har du på innehållet i bidragen inför TRÄ 2016?

–Jag hoppas bidragen visar nya spännande idéer men inte minst genomförda exempel på ett hållbart byggande i bred mening.

 

Vilka utmaningar står arkitekturen inför i dag?

–Den ekologiska och sociala hållbarheten. Ett nytt och akut problem är

flyktingströmmarna. Men utmaningen är att se konstruktivt och ta vara på invandringen som en möjlighet.

 

Har resonemanget och tankarna förändrats omkring boende, arkitektur och sociala frågor de senaste åren?

–Jag hoppas att både politiker och näringsliv har tagit varning av det som inte var bra i 1960-talet och i stället stödjer det positiva.

 

Vad bör vi tänka på vid stadsomvandling? Och vad händer med landsbygden när alla tycks vilja flytta till staden?

–Det finns starka skäl för att bygga i det redan byggda i stället för att låta städerna fortsätta breda ut sig. Mycket talar för att de mindre och medelstora städerna erbjuder högre livskvalité och med ett annorlunda organiserat arbetsliv skulle det vara fullt möjligt för fler att bo där.

 

Hur tror du att vi bor om 50 – 100 år?

–Sannolikt kommer vi att bo i byggnader och städer vars grundläggande strukturer redan är byggda. Det gäller särskilt med en avtagande befolkningsökning och på sikt en minskande inflyttning från landsbygden till städerna. Ett sådant perspektiv ställer också krav på att det nya som byggs ska vara robust, öppet för förändringar och kunna åldras med värdighet.