Möt Lotta Granbom

Vi möter: Lotta Granbom, VÄV

Vi på Virserums Konsthall är glada att välkomna Lotta Granbom som kommer att arbeta med projektet VÄV. Projektet vill synliggöra och lyfta vävstugornas stora betydelse både historiskt, nutida och framtida. Projektet kommer arbeta med vävstugor som finns på mindre orter och på landsbygden i Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län.

Berätta gärna vem du är och vad du har för bakgrund?

Jag har alltid varit lite äventyrlig, trivs bäst när jag kastar mig ut i det okända. Jag är övertygad om att vad som helst går att utveckla i en närande, nytänkande, flexibel och positiv miljö.

Jag är fil dr i socialantropologi och har bland annat, i två decennier, följt havsnomaderna Urak Lawoi i Sydostasien där jag levt och gjort tre års etnografiska fältstudier. Att leva hos en ursprungsbefolkning i en annan del av världen har medfört att jag börjat intressera mig för existentiella frågor och lokala livsmönster på hemmaplan.

Varför intresserades du av projektet VÄV?

Jag är nyfiken på människor i olika sociala sammanhang och hur deras livsvärldar kan se ut. Jag är intresserad av kulturhistoria och tycker det är viktigt att vårt kulturarv dokumenteras och bevaras för kommande generationer. Att jag blev intresserad av projektet VÄV beror också på att jag växt upp med en mamma, mostrar och släkt där vävning haft en central roll i vardagen för att smycka deras hem. 

Varför tycker du att det är viktigt med projekt som synliggör textila material?

Det är viktigt att synliggöra vävteknik och textilteknik för att väcka nyfikenhet hos yngre och kommande generationer. Det känns inspirerande och meningsfullt att få upp ögonen för återbruk där gamla trasor kan klippas om och bli till en vacker matta. Vi behöver tänka mer hållbart för att kommande generationer ska kunna ta del av vår kulturmiljö.   

Vad vill du uppnå med projektet? Vad hoppas du projektet ska resultera i?

Jag hoppas att projektet ska inspirera och generera bredare mötesplatser där människor på okonstlat sätt träffas för kreativa utvecklande tankar och idéer kring väv och textil. Detta känns särskilt viktigt i en värld som alltmer kännetecknas av att ungdomar mår dåligt och det blir mindre vanligt med ”naturliga” mötesplatser där folk träffas för gemenskap.